Mina

Nyss satt vi här och åt påskmiddag tillsammans. Det var trevligt och lite stökigt och kladdigt. Maten gick ner fast jag troligen hade glömt nån ingrediens till den där kycklingrätten. Ungdomarna som skulle ut och fröjda senare på kvällen var rätt uppspelta och lilla E och lilla barnbarnet rycktes med av stämingen och hoppade runt värre än vanligt.

Jag såg mej omkring på hela tillställningen och tänkte:
- Här är mina mäniskor.På olika sätt har vi av slump och val och släktband vävts in i varandras liv.

Tänkte på hur tacksam jag är över det.