Egentligen är julen godast i förväg. Eller så är det bara jag som tycker att den som väntar på något gott genast ska sluta med det.
Redan i november är det trevligt att värma sej med lite glögg. Lagom till lucia har man tröttnat på det sötslisket. Den absolut bästa knäcken är den där lilla ljumma kulan som man gör av lite knäcksmet droppad i vatten för att se om den har kokat tillräckligt länge. Det har den inte så efter en stund måste man prova igen och smaka på lite mer söt och rinnig smet. Själva knäcken är ju oftast ganska trist när man väl tar den ur frysen på julafton.
Jansson är ett kapitel för sig. När den står i ugnen är den fantastisk. Brun och fin och ljuvligt ansjovisdoftande. Man kan riktigt känna den perfekta sältan och krämigheten. När den väl ska ätas är den alltid för torr eller för blöt eller för salt eller så smakar den ingenting. Nej, en bra jansson är lika sällsynt i mitt hem som ett spa i öknen.
Fast skinka kan jag koka. Och grilljera. Sent på kvällen före julafton är skinkan nykokt och nyss grilljerad. Den första provsmakningsskivan landar på en tunnbrödbit. Lite ljummen och helt underbar.Lite Jonnys senap och ett glas mjölk. Julen blir inte godare än så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar