Words

Konstigt med alla ord som reser runt i världen. De börjar med en rätt exakt betydelse i ett litet språkområde någonstans och sen packar de sin lilla resväska full med överförda betydelser och ger sig av ut på världsturné och som alla resenärer så förändras de under resans gång.

Som till exempel ordet pimp. Det är engelska och betyder hallick. Ett typiskt negativt ord. Hallick är det inte bra varken att va´ eller att ha. Men ordet har rest och dyker nu upp i Sverige i verbform -att pimpa. Så långt är jag med men man kan pimpa sin bil, ett lastbilsflak eller tom sin barnvagn. Ser man till den ursprungliga betydelsen borde det väl betyda att man sysslade med nån typ av uthyrning av sagda fordon till folk med ohyggligt underliga böjelser. Så är dock inte fallet. Någonstans på vägen har ordet gått från negativt till positivt och betyder nu närmast att man pyntar eller utsmyckar nåt.

Håll med om att det är fascinerande med ord.

Äntligen

Jag har hittat henne. Det finns fyra delar till i samma BBC serie och sedan några klipp till från annat håll på youtube.
Jag grät en skvätt för att jag blev så glad när jag såg henne och sedan grät jag lite till när jag såg hur de hanterade henne. Särskilt upptiningen var verkligen ett övergrepp.

Hon som så ömsint hade lagts till vila. Tänk att de måste gå så hårdhänt till väga. Nog tycker jag att hennes kropp såg väldigt sliten och trasig ut jämfört med hur jag minns den.....

Scythian Ice Maiden - Indo-Europeans in the Altai 1/5

Vart tog ni vägen

Vart tog ni vägen ni som ägnade ändlösa timmar åt att bygga en medeltida stad av kvistar och pinnar i skogen bakom huset. Ni som sedan såg danske kungens knektar komma galopperande på de smala gatorna under den stora stridens dag.

Var är ni som satt i solen och stirrade ner i en gammal zinkbalja och försökte se skillnad på grodynglen som simmade där så ni skulle kunna döpa dem. Ni som sprang bara för att det var roligare än att gå. Ni som levde kvar i historien om de tre musketörerna i flera veckor efter att boken var slut

Var är ni alla ungdomar som, i alla fall i teorin, var beredda att dö för en idé om fred och rättvisa. Ni som hade hela kroppen full av längtan efter kärlek, frihet och ljusa sommarnätter.

Ni som drömde med bultande hjärta om den framtid då ni skulle slå världen med häpnad. Ni som aldrig, aldrig skulle bli fega och bekväma så som era föräldrar var.

Var är ni nu ? Gömmer ni er någonstans mellan dagishämtningen och middagslagandet eller har ni helt enkelt farit nån helt annanstans. Kanske till en annan galax där fantasi och drömmar kan få finnas.