En sjuk historia

Lilla E har varit sjuk och haft riktigt hög feber i ganska många dagar. Blossande röd och het har hon legat i sängen och svettats och kastat sig fram och tillbaka när hon piggnade till hade hon plötsligt en fyra, fem rätt tjorviga dreadlocks bak i skallen. Hon är inte mycket förtjust i kamning och borstning den tjejen. Utsikterna att få trassla ut trasslet var rätt små. Idag vid frukostbordet funderade jag högt och sa:
- Ska vi ringa Kristin på salongen och be henne klippa dej kort eller ska vi försöka reda ut tovorna med borsten ?

Lilla E tittade på mej ett tag och sa mycket bestämt:
- Nu tycker jag vi gör så här..... Vi tar och spelar lite kort.

Ja, just det. Varför ska man välja ett av två dåliga alternativ när man kan hitta på ett tredje som är mycket bättre.

Otålig

Ja, så känns det. Otålig och rastlös. Vill att saker ska hända men har inte riktigt makt att få till det som jag vill. Jag gillar absolut inte den här otåligheten. Den sliter och river. Vet inte vad jag ska ta mej till och tar jag mej till med något så blir det bara halvdant eftersom jag egentligen har både hjärtat och hjärnan på annat håll.

Otålig över alla dessa eviga förkylningar och snuvor som gör att jag måste vara hemma från jobbet så ofta så allting haltar. Ingenting går riktigt att planera eller driva framåt. Både vill och orkar dra lasset men blir hela tiden hindrad känns det som. Fast det går ju inte bara lämna små sjuka barn åt någon annan heller. Då känner jag mej som en lurk och så får jag inget vettigt gjort.

Otålig över att jag inte kan springa,inte hinner och kan vara ute som jag vill. Och som jag behöver. Känner i både kropp och själ hur mycket bättre jag skulle må av ett par tre utepass i veckan men jag får det inte att fungera. Den eviga hostan ställer till det och en liten mammasjuk förkylding är inte så lätt att bara gå ifrån

Otålig över flytten som har legat och grott i mitt huvud i månader. Nu har det grott färdigt och jag vill komma iväg. På nätterna när huvudet går på tomgång möblerar jag det nya huset om och om igen. Vill börja ett nytt liv. Gå vidare och lära känna varandra på riktigt så där som man gör om man bygger ett gemensamt liv. Men just nu kan vi bara vänta. Vänta och se. Vänta och hoppas. Håller tummarna men fast det inte känns som något särskilt aktivt agerande är det det enda jag kan göra just nu.

Varför är det så svårt att bara finna sej i situationen. Vila i nuet och lägga avgörandet i händerna på.... Ja, vem det nu är som avgör saker och ting. Varför är det så svårt att tänka som mamma gör "Så som det är meningen att det ska bli , så blir det"

Noon

Det gamla huset bakom mej suckar i den starka vinden. En fönsterlucka slår. Den ljumma vinden pressar min tunna klänning mot kroppen och får vågorna att slå hårt mot stranden.

I mina kupade händer håller jag vattnet. Det ligger där som i en liten skål. Det känns mjukt och ljummet. När jag böjer mej fram ser jag vattenytan. Den är stilla och mörk. Det ser ut som en mycket liten skogstjärn.

I mina kupade händer bär jag vattnet. Jag går mot björkskogen. I den stilla vattenytan speglas trädens kronor och den mörka himlen. Trädens kronor rör sej i vinden men vattenytan är helt stilla. Tills jag andas på den. Då uppstår en mycket liten krusning.

Jag bär vattnet genom skogen till gläntan med den flata stenen. Jag kliver upp på stenen och tittar i min lilla vattenspegel. Trädens kronor och den mörka himlen ser jag och ett ljus. Månen är på väg att gå upp.

Jag väntar tills jag ser månens spegelbild i vattnet. Då lyfter jag mina kupade händer mot himlen. Jag vinklar fingertopparna uppåt. Vattnet rinner sakta nerför mina armar. Sköljer mitt ansikte och rinner vidare nerför ryggen. Det är ljummet och mjukt och fullt av månljus. Jag badar i månljus.

Vattnet rinner ner på stenen. Lägger sej stilla och spegelblankt. Den mörka vattenytan återger månskivan så exakt så jag kan se varje grop och varje krater. Jag känner tacksamhet för att jag har fått bada i det mjuka vattnet och månljuset men det finna ingen jag kan tacka.

Sakta bugar jag för månens spegelbild i vattnet. Sedan går jag hem.