Undrar ibland om mina tonårsbarn skrattar åt mej för att de tycker jag är rolig eller om de skrattar åt mej för att de tycker att jag är fånig.
Undrar ibland hur jag ska reagera på det hela om det är det senare som är fallet. Ska jag tänka:
- Åh, så roligt att lilla jag kan få dem att skratta.
Eller ska jag ryta:
- Visa lite repekt, ungdjävel och flina inte åt den hand som föder dej !
Nåja, sånt kanske dagsformen får avgöra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar