Jag hatar prylar.Alla dessa pryttlar, grejor, pinaler och andra parafernalier som far runt här i världen. Himlakroppar och planeter har bestämda och förutsägbara omloppsbanor men vantar, handskar, fjärrkontroller,kaffemuggar, saltpaket, pennor och allt annat kollijox snurrar runt på ett alldelse oförutsägbart sätt. Om de åtminstone kunde hålla på och omloppa sig någon annanstans än där jag är så skulle jag inte bry mig om det. Men de är alldeles för nära, hela tiden. Invaderar mitt utrymme.Orsakar syrebrist och till slut fullständig hysteri, sammanbrott och depression.
Ge mig en tom yta i ett vitmålat rum eller en glänta i skogen full av tystnad. Ge mig en öde strand och en obruten horisont där bara vinden behöver sopa rent. Ge mig en fjällsida med små pinade björkar i meterdjup snö. Inte en pryl sålångt ögat når.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar