Hela natten dunkade trummorna och människorna sjöng och skrattade där utanför. Flera gånger försökte jag säga till Gulun att jag ville gå ut och vara med. Hon skakade på huvudet varje gång. Hon tog av sig sina fina broderade kläder och tog loss håret ur den höga hårprydnaden. Jag tittade på och medan hon flätade sitt långa hår för natten, somnade jag.
Nästa dag när jag vaknade kände jag i luften att något var förändrat. Det viskade sakta mot geerens skinntak och när jag gick ut blev jag blöt. Det regnade ett ljummet fint vårregn med små, små droppar. Himlen var alldeles jämngrå och vinden kändes mild. Det var en luft som luktade våt varm jord istället för blå himmel och kyla. När solen kom fram på eftermiddagen ångade det om marken. Jag stod vid geerens dörr och såg hur slätten. långsamt började skifta i grönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar