Tänk

Världen är vacker och alla människor jag möter är kloka och underbara.

Världen är ful och alla människor jag möter är genomruttna.

Bägge påståendena kan inte vara sanna, eller hur. Om ett är sant är det andra falskt, eller hur. Vilket är då sant ?

Tänk efter nu, vilket är sant ?

Eller är båda sanna ? Fast inte samtidigt.
Kanske båda är sanna samtidigt. Kanske är det jag möter till största delen en spegelbild av min egen tanke, en reflektion av min grundidé om livet.