Jag har läst massor. Många hundra, kanske tusen, böcker med hundratusentals ord i varje.De flesta texterna har jag glömt ganska snabbt. Några kommer jag ihåg delar av. En och annan text har ohjälpligt fastnat. Det finns en novell, jag tror det är Fay Welldon som har skivit den,som jag har funderat på lite av och till i 25 år.
Den handlar om en liten flicka som föds med vingar på ryggen. Vingarna är små och mjuka och invikta mot ryggraden. Ingen lägger märke till dem utom mamman. Hon gömmer vingarna under barnets kläder så ingen ska märka dem men vingarna växer och blir starkare. Snart kan flickan vifta med dem och så småningom till och med flyga.Vingarna är tunna och vackra. När mamman och flickan är ensamma i lägenheten får den lilla flyga omkring. Men om någon annan är med så göms vingarna undan.
En dag när flickan badar får hennes pappa syn på vingarna. Han tar en sax och klipper av dem. Och sedan bär han henne genom den långa mörka natt som är hennes barndom.
Jag har funderat: Vad handlar den här berättelsen egentligen om ? Vad symboliserar vingarna ? Gör mamman fel eller rätt som gömmer vingarna? Varför klipper pappan av dem ?
Jag har inget svar på alla frågor men en sak är säker, berättelsen handlar om något viktigt eftersom den berör mej så starkt. Och så vet jag att det enda riktigt onda man kan göra i världen är att med vett och vilje skada någon annans vingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar